Elevdelaktighet: En nyckel till motivation, lärande och demokrati

Elevdelaktighet är inte ett komplement till skolans uppdrag. Det är en avgörande förutsättning för att elever ska må bra, lära och utvecklas till aktiva samhällsmedborgare. Det menar Jonatan Lamy, ordförande för Sveriges Elevkårer, som medverkar på Nordiska Skolledarkongressen.

Elevers motivation, studieresultat och välbefinnande hänger tätt samman med känslan av att bli lyssnad på och tagen på allvar. Samtidigt visar både forskning och erfarenhet att många elever upplever skolan som något de förväntas ta emot, snarare än delta i. Det är ett förhållningssätt som riskerar att skapa passivitet, stress och minskat engagemang. Jonatan Lamy menar att elevdelaktighet är en central del av lösningen.

– Ett skolsystem förlorar på att elever blir passiva mottagare av sin utbildning. Elever behöver få vara aktiva deltagare, både i undervisningen och i skolans utveckling i stort, säger han.

Från elevengagemang till nationellt ansvar

Jonatan Lamys engagemang tog fart under gymnasietiden, då han var ordförande för den lokala elevkåren. Det blev första gången han upplevde att skolan inte bara handlade om framtiden utan om att kunna påverka här och nu.

– Elevkåren gav mig möjlighet att göra verklig skillnad, för elevernas vardag och för skolmiljön.

I dag är han ordförande för Sveriges Elevkårer, en organisation som stöttar elevkårer över hela landet. Uppdraget handlar både om att stärka elevorganisering lokalt och att företräda elevernas perspektiv i nationella skolfrågor.

Vad elevdelaktighet egentligen handlar om

En vanlig missuppfattning, enligt Jonatan Lamy, är att elevinflytande innebär att elever ska bestämma över undervisningens innehåll eller skolans organisation.

– Elevdelaktighet handlar inte om att elever ska ta över lärarens eller rektorns ansvar. Det handlar om rätten att uttrycka sin åsikt, att bli lyssnad på och att få återkoppling. När den dialogen fungerar stärks både tilliten och kvaliteten i verksamheten.

Arbete med elevinflytande har dessutom visat sig ge tydliga effekter. Studier pekar på att skolor som involverar elever i utvecklingsfrågor får bättre studiemiljö, ökat engagemang och i förlängningen även förbättrade studieresultat.

– Elever är de som upplever skolan varje dag. De sitter på kunskap som är helt avgörande för att förstå vad som fungerar och vad som inte gör det.

Rektorns avgörande roll

I seminariet ”Elevdelaktighet – nyckeln till motivation, lärande och demokrati” på Nordiska Skolledarkongressen riktas fokus mot skolledarens betydelse. För Jonatan Lamy är rektorns roll som förutsättningsskapare central.

– Mycket handlar om att skapa strukturer som gör delaktighet möjlig: att elevkårer har rätt att organisera sig under skoltid, att det finns regelbundna mötesformer och att dialogen tas på allvar.

Han understryker att stark elevorganisering ibland kan innebära kritik mot rådande ordning men att det är en naturlig och värdefull del av skolans utveckling.

– När elever lyfter frågor om till exempel stress eller arbetsbelastning kan det upplevas som utmanande. Men det är i den dialogen, även när man inte är överens, som verklig utveckling sker.

När samarbete fungerar i praktiken

Under kongressen lyfts också goda exempel där elevkårer och skolledningar samarbetar strukturerat. Ett sådant exempel är gemensamma initiativ kring psykisk hälsa, där elever och skolledning tillsammans identifierar utmaningar, samlar in elevperspektiv och enas om åtgärder.

– Det stärker både skolgemenskapen och beslutsfattandet. Skolledningen får bättre underlag och eleverna känner att deras erfarenheter spelar roll, säger Jonatan Lamy.

Skolan inför omfattande förändringar

Utöver seminariet om elevdelaktighet medverkar Jonatan Lamy även i programpunkten ”Från utredning till verklighet – rektorns roll i skolans utveckling”. Där diskuteras de omfattande reformer som väntar svensk skola de kommande åren.

– Skolan står inför det största förändringsarbetet på decennier. Då blir dialogen mellan skolledning, lärare och elever helt avgörande för att reformerna ska fungera i praktiken.

Här ser han elevkårerna som en viktig länk mellan beslut och verklighet.

– Vi har örat mot marken. Elevernas perspektiv är avgörande för att förstå hur förändringar faktiskt slår i vardagen.

“Elevdelaktighet är både viktig och möjlig att arbeta med”

Inför Nordiska Skolledarkongressen är Jonatan Lamys förhoppning tydlig:

– Jag hoppas att deltagarna lämnar med en känsla av att elevdelaktighet är både viktig och möjlig att arbeta med. Att det inte är något abstrakt, utan något som går att omsätta i konkreta strukturer och arbetssätt på den egna skolan.

Elevdelaktighet är, enligt honom, inte ett sidospår i skolans uppdrag utan en nyckel till både bättre resultat och ett mer hållbart skolsystem.

Jonatan Lamy deltar i paneldiskussionerna: Elevdelaktighet – nyckeln till motivation, lärande och demokrati samt Från utredning till verklighet – rektorns roll i skolans utveckling under Nordiska Skolledarkongressen 2026.