Hitta läsflyt och bygg upp ordförrådet – konkreta tips för läsundervisning

– Att kunna läsa är grunden för allt fortsatt lärande. Under de första skolåren handlar undervisningen om att lära sig läsa, men därefter blir läsningen ett redskap för kunskapsinhämtning och härliga läsupplevelser.

Travar med böcker och elever som är helt uppslukade av historier är väl drömmen för alla som arbetar i skolan. Men hur når vi dit? I boken Läsa och skriva ger Linda Fälth och Heidi Selenius verktygen och kombinerar aktuell forskning inom Science of Reading med praktiska exempel från klassrummet.

– Vi vill ge lärare vägledning och elever verktyg. Målet är att eleverna ska kunna läsa med förståelse, skriva med flyt och använda språket för att tänka, lära, kommunicera och påverka, säger Linda Fälth, professor i pedagogik och biträdande vicerektor för lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet.

En effektiv läs- och skrivundervisning är både strukturerad och meningsfull. Den utgår från att eleverna systematiskt får utforska och öva på alla delar av läs- och skrivutvecklingen – från avkodning, flyt och ordförråd till djupare förståelse, reflektion och egen textproduktion. Men samtidigt ska undervisningen vara stimulerande och skapa engagemang, så att varje elev är aktiv och delaktig.

Det finns flera sätt att nå framgång.

– Lärarens modellering, högläsning, textsamtal och arbete med läsförståelsestrategier ger eleverna redskap för att förstå olika typer av texter. Genom att öva, samtala och använda strategierna i meningsfulla sammanhang utvecklas deras förmåga att läsa med förståelse. Skrivundervisningen behöver vara tätt integrerad med läsningen. När eleverna skriver bearbetar de och fördjupar sin förståelse av texter, tränar språkliga strukturer och utvecklar sitt tänkande. De får tillfälle att använda sin fantasi och kreativitet. Genom explicit undervisning, gemensamt skrivande, återkoppling och möjlighet till reflektion får eleverna verktyg att använda skrivandet både för att uttrycka sig, påverka och lära, säger Heidi Selenius, docent i specialpedagogik.

De slår båda fast att läsning är av största vikt – för alla ämnen.

– Att kunna läsa är grunden för allt fortsatt lärande. Under de första skolåren handlar undervisningen till stor del om att lära sig läsa och utveckla läsflyt, men därefter blir läsningen ett redskap för kunskapsinhämtning och härliga läsupplevelser. Läsförmågan påverkar inte bara hur elever klarar sig i skolan, utan är också avgörande för att kunna delta aktivt i samhället, förstå världen och utveckla ett rikt språk. Elever som tidigt utvecklar en god läsförmåga har lättare att ta till sig ny kunskap i alla skolämnen, säger de.

Men läskunnighet är mer än en teknisk färdighet. De menar båda att läsning är en väg till förståelse, identitet och delaktighet.

– Genom läsningen får eleverna tillgång till erfarenheter de själva ännu inte gjort, insikter som vidgar perspektiven och berättelser som skapar inre bilder och väcker fantasi, säger Heidi Selenius.

Hur skapar man läsflyt och ökar ordförrådet?

– Läsflyt utvecklas genom kontinuerlig läsning av olika typer av texter, men också genom undervisning som fokuserar på automatisering. När elever läser ofta, får återkoppling och arbetar med texter på rätt svårighetsnivå ökar både säkerheten och hastigheten. Ordförrådet växer bäst i meningsfulla sammanhang – genom högläsning, samtal och arbete med ord i olika ämnen. Lärare kan göra stor skillnad genom att välja texter med rikt språk och medvetet arbeta med ordens betydelse, form och användning i olika sammanhang, säger Linda Fälth.

Vilka skrivstrategier vill ni slå ett extra slag för?

– Vi vill särskilt betona vikten av undervisning i att skriva sammanfattningar, ett verktyg som är avgörande för kunskapsinhämtning i många skolämnen. Dessutom är det viktigt att medvetandegöra eleverna om att det finns strategier för att planera, bearbeta och revidera text. Med kunskap om skrivstrategier är eleverna utrustade för att skriva längre och mer innehållsrika texter. Lärarens modellering spelar en avgörande roll i denna process. Genom att skriva tillsammans med eleverna, tänka högt och visa hur texter planeras, formuleras, bearbetas och revideras görs skrivandet såväl begripligt, hanterbart som meningsfullt, avslutar de.

Om författarna

Heidi Selenius är docent i specialpedagogik. Hon är utbildad speciallärare och har disputerat i psykologi. Hennes forskning handlar främst om insatser som främjar delaktighet och läs- och skrivutveckling hos barn, unga och vuxna.

Linda Fälth är i grunden lärare och specialpedagog. Hon är professor i pedagogik och biträdande vicerektor för lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet. Hennes forskning rör främst läsning, läsutveckling, läs- och skrivsvårigheter och dyslexi.

Under Nordiska Skolledarkongressen 2026 medverkar Linda Fälth i seminariet Så kan vi lyfta elevernas läsförmåga – i linje med den nya läroplanen.