Science of Learning – när vetenskaplig grund blir skolledarskap

Skolans uppdrag ska vila på vetenskaplig grund, men vad betyder det i praktiken för skolledare i en komplex och pressad vardag? Under Nordiska Skolledarkongressen 2026 föreläser psykologen och forskaren Petri Partanen om hur Science of Learning kan stärka ett mer träffsäkert skolledarskap.

Petri Partanen är fil.dr, legitimerad psykolog och specialist i pedagogisk psykologi. Han har över trettio års erfarenhet av arbete i förskola och skola och var fram till nyligen deltidsanställd i Östersunds kommun som FoU-sakkunnig, parallellt med sin forskning. Han är knuten till Mittuniversitetet och är även gästforskare vid UCL Institute of Education.

– Jag brukar beskriva att jag har två ben i mitt arbete. Det ena är praktiken och det andra är forskningen.

Ett tvärvetenskapligt perspektiv på lärande

I grunden innebär det att forskning om lärande alltid sätts i relation till skolans vardag och till de sammanhang där undervisning faktiskt sker. Science of Learning är tvärvetenskapligt och samlar forskning om vad som främjar lärande. Här ryms kognitionsvetenskap, pedagogisk forskning och forskning om sociala och emotionella faktorer som påverkar elevers lärande över tid.

– Kognitionsvetenskap handlar om hur tänkandet och hjärnans kognitiva processer fungerar. Science of Learning kopplar det till lärandet. Det handlar om hur våra kognitiva förutsättningar påverkar och påverkas av undervisningen.

Enligt Petri Partanen har forskningsmetodikens utveckling bidragit till att skolan i dag har ett bättre kunskapsunderlag än tidigare. Det går i större utsträckning att sammanställa forskning och dra slutsatser om effekter av olika undervisningssätt.

– Ibland hör man att skolan är för komplex för att man ska kunna forska om vad som ger effekt. Det stämmer inte. I dag kan vi i större utsträckning än tidigare identifiera effekter av olika undervisningsupplägg, även om dessa ofta kan vara måttliga, påverkas av olika faktorer i det specifika sammanhanget och också beroende av hur vi implementerar arbetssätten.

Evidens som ett ledarskapsansvar

Kopplingen mellan Science of Learning och evidensbaserat arbetssätt är ett återkommande tema i Petri Partanens arbete. Här vill han nyansera bilden av just evidensbaserat arbetssätt som något färdigt och entydigt.

– Det är inte något som forskare levererar färdigpaketerat. Evidensbaserat arbetssätt uppstår när praktikern tar del av forskning, väger den mot professionell erfarenhet och den egna kontexten, och fattar informerade beslut, även under osäkerhet.

För skolledare innebär det ett tydligt ansvar. Beslut om metoder, arbetssätt och satsningar behöver bygga på forskning, kunskap om de egna elevernas förutsättningar och skolans sammanhang.

– Forskning är aldrig svartvit. Det är rektorn och personalen som vet hur elevgrupperna ser ut på den egna skolan. Därför måste man alltid fråga sig om resultaten är giltiga i den egna verksamheten.

Vetenskaplig grund i det systematiska kvalitetsarbetet

Petri Partanen menar att Science of Learning inte ska ses som ett separat utvecklingsprojekt, utan bör vara en del av skolans och också skolhuvudmännens löpande kvalitetsarbete. Här har skolledare en nyckelroll.

– Det här är inget man gör på en kvart. Det handlar om att integrera de här frågorna i hur man följer upp och analyserar verksamheten, till exempel i slutet av ett läsår när man utvärderar vad man har gjort och varför.

I sin föreläsning på Nordiska Skolledarkongressen 2026 kommer han att lyfta processfrågor som skolledare kan använda i arbetet, och som hjälper till att synliggöra vilken vetenskaplig grund olika insatser vilar på och var det finns behov av fördjupad kunskap.

– När man ställer rätt frågor kan man också få syn på kunskapsluckor. Då ser man vad man behöver bli mer insatt i inför nästa verksamhetsår.

Tid och analys som avgörande faktorer

För att arbeta mer systematiskt med evidens och vetenskaplig grund krävs tid för analys. Det ser Petri Partanen som en av de största utmaningarna för skolledare, eftersom det generellt är en bristvara i skolvärlden.

– Många rektorer arbetar under hög belastning. Tiden att stanna upp och göra djupare analyser är ofta den största utmaningen. Samtidigt är det just den analysen som behövs för att arbetet ska bli hållbart på lång sikt.

Han lyfter också vikten av att koppla samman forskning med beprövad erfarenhet från klassrummet.

– Evidensbaserat arbetssätt handlar också om att ta tillvara lärares och annan skolpersonals erfarenheter. Men då behöver man systematisera dem och ställa frågor om varför något fungerar eller inte, och hur det förhåller sig till forskningen.

En mötesplats för samtal och reflektion

För Petri Partanen är Nordiska Skolledarkongressen inte bara en plats för kunskapsinhämtning. Det är också en viktig mötesplats för skolledare.

– Förutom föreläsningarna ser jag väldigt mycket fram emot att få prata med rektorer runt om i landet och diskutera olika frågor. Det är minst lika värdefullt som själva presentationerna.

Hans ambition är att deltagarna ska lämna föreläsningen med både nyfikenhet och konkreta verktyg.

– Jag hoppas att skolledare lämnar föreläsningen med en ökad nyfikenhet på vad Science of Learning kan bidra med i den egna verksamheten.