Motivation viktigare än läslust

Tona ner läslusten för att öka motivationen. Nu kommer boken som vänder på steken.

– Läslust är ett problematiskt begrepp, säger författaren Maria Heimer.

Länge har vi matats med ord som “läslust” och “bokslukare”. Men hur möter vi barnen som aldrig hittar lusten att läsa och som inte slukar böcker på löpande band?

Nu kommer boken Läsmotivation och läsintresse, den första boken i sitt slag som fokuserar på att skapa motivation för att läsa. Författaren och föreläsaren Maria Heimer vet vad hon talar om. Hon möter ofta lärare som berättar om elever som saknar läsuthållighet och som inte ens kan läsa en kort artikel. Hon får höra talas om elever som inte ens öppnar böckerna och knappt förstår vad de läser.

– En del elever kommer kanske aldrig känna lust för att läsa, men genom en medveten undervisning kan man få elever att bli motiverade till att läsa och känna intresse och engagemang för innehållet i texten. Det är alla pedagogers ansvar att känna till vad som motiverar elever till läsning och tillämpa det i undervisningen. Om motivationen brister, får det inte läggas på eleven, säger Maria Heimer.

I boken finns en mängd exempel för att skapa läsintresse och läsmotivation.

– För det första behöver alla som arbetar i förskola, skola och fritidshem vara läsande förebilder och alla behöver visa att de läser och inspirera till läsning på olika sätt. Förskolan måste säkerställa att alla barn blir lästa med och anpassa sin läsning efter barnens erfarenheter av högläsning och böcker och deras språkutveckling. Dessutom måste alla som undervisar i skolan och fritidshemmet ha kunskaper om motivationsteorier. Samarbetet mellan skolbibliotekarie och lärare kan heller inte nog betonas, säger Maria Heimer.

För läsningen gynnar inte bara ämnet svenska, utan spiller över på alla ämnen. När vi lär oss läsa behöver nämligen nya områden i hjärnan tränas upp och områden som annars inte samverkar behöver lära sig att samarbeta.

– Elevernas hjärna struktureras om och förändras när de lär sig läsa. Eleverna blir generellt, inte bara i text, bättre på att ta in, tolka och hantera information. De blir också precisare och snabbare att minnas saker samt bättre på abstrakt tänkande, beslutsfattande och att hantera framtidsperspektiv och problemlösning. Allt det här är gynnsamt för lärandet i alla ämnen.

Till sist, hur ska vi fånga läsundvikarna?

– Det är viktigt att arbeta systematiskt och ta reda på varför eleverna undviker att läsa och ge eleverna förutsättningar att lyckas med de texter de ska läsa. I boken ger jag olika exempel på hur man kan få läsundvikare att läsa och lyckas med sin läsning, säger Maria Heimer.

Maria Heimer är legitimerad lärare i svenska och tyska på högstadiet och gymnasiet. Hon har också arbetat som skolbibliotekarie, både på högstadiet och på en F–6-skola. Sedan några år tillbaka arbetar hon som författare och föreläsare. Att läsa är bland det bästa hon vet. Varje dag tipsar hon om en nyutgiven barn- eller ungdomsbok på Instagramkontot “Boksloken”.

Under Nordiska Skolledarkongressen 2026 medverkar Maria Heimer i seminariet Så kan vi lyfta elevernas läsförmåga – i linje med den nya läroplanen.