Distribuerat ledarskap – att leda med tillit

Mette Liljenberg
Fotograf: Johan Wingborg

Begreppet distribuerat ledarskap är relativt nytt i svensk skola. Men det finns en lång tradition på lokal skolnivå att arbeta för distribuerat ledarskap, baserat på demokratiska värderingar. Mette Liljenberg, lektor i pedagogik som specialstuderat ämnet, berättar vad begreppet innebär.

Professor Alma Harris, expert inom området distribuerat ledarskap, är en av keynotetalarna på Nordiska Skolledarkongressen 2020. Hennes föreläsning följs upp med ett fördjupat samtal om ämnet utifrån ett svenskt perspektiv, där bland andra Mette Liljenberg deltar. Här berättar om hur hennes eget intresse för distribuerat ledarskap väcktes, och vad begreppet innebär.

Mette Liljenberg: om distribuerat ledarskap

– Mitt intresse för distribuerat ledarskap i skolan började när jag arbetade som lärare och hade uppdrag som arbetslagsledare. Jag skulle leda ett förbättringsuppdrag och kände att jag behövde lära mig mer om ledarskap.

Så säger Mette Liljenberg, lektor i pedagogik och rektorsutbildare vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet. Hon var också nyfiken på varför det kan vara så svårt att genomföra förändringar i vissa organisationer trots att behovet i vissa fall är stort. Det ledde till att hon började forska i ämnet och sedan också skrev boken Distribuerat ledarskap.

– Vi lever i en tid när behovet av ledarskap och utveckling i skolan är stort. Tron på en ensam framgångsrik skolledare i toppen på en platt organisation finns inte mer. Skolledare har ett stort och brett uppdrag i dagens skola. Det är inte möjligt att ta allt själv. Vi behöver medarbetare som jobbar mot samma mål. Skolledaren ska skapa ett klimat och struktur som gör det möjligt att leda och samverka, menar Mette Liljenberg.

Begreppet distribuerat ledarskap är relativt nytt i svensk skola. Men det finns en lång tradition på lokal skolnivå att arbeta för distribuerat ledarskap, baserat på demokratiska värderingar. Demokratiskt skolledarskap, som kännetecknas av tillit till lärarnas kompetens och en kollegial relation mellan lärare och ledare, har länge varit vägledande för svensk skola. Nu används begreppet distribuerat ledarskap allt oftare för att beskriva just detta att leda med tillit.

– Medarbetarna får ansvar efter vilken kompetens de har inom ett visst område istället för efter formella titlar. Det ska finnas en möjlighet för de lärare som vill ta ansvar att göra det utifrån sin förmåga. Men den formella ledaren ska inte tas bort utan istället vara med och samverka. Annars kan det bildas isolerade arbetsenheter som utvecklar egna agendor och ett konkurrerande ledarskap som inte har organisationens mål som riktmärke. Skolledaren behöver också vara tydlig med vilka förväntningar som finns på de lärare som tar på sig ledaruppdrag och ge dem återkoppling på deras arbete, säger Mette Liljenberg.

Lena Bonde

Håll dig uppdaterad om Nordiska Skolledarkongressen

Prenumerera på vårt nyhetsbrev