Elevdelaktighet på riktigt

Vad pågår för eleverna i deras lärande? Denna fråga bör vara vägledande i alla skolors utvecklingsprocesser och professionella lärande. Det menar forskarna Judy Halbert och Linda Kaser som under mer än 20 års tid drivit ett nätverk för utforskande förbättringsarbete i skolor runtom British Columbia, Kanada.

Tillsammans med den nyzeeländska forskaren Helen Timperley har de utvecklat Den utforskande spiralen, ett vetenskapligt grundat ramverk för professionellt lärande där lyssnandet till elevers erfarenheter är en nyckel.

– Det är ett strukturerat tillvägagångssätt, men ingen metod, mer av ett förhållningssätt, säger Lillemor Rehnberg.

Tillsammans med Ingela Netz driver hon Spiral of Inquiry Sverige, en del av ett internationellt nätverk som vuxit fram kring Halberts och Kasers forskning. Lillemor och Ingela är själva erfarna skolledare och utbildare och har lång erfarenhet av att arbeta med den utforskande spiralen i praktiken.

– Det är ett oerhört starkt budskap och samtidigt väldigt enkelt att komma i gång, tillägger Ingela, när hon beskriver processen av att involvera barn och unga i skolors utvecklingsarbete.

Ett arbete som börjar med att man undersöker eller “skannar” elevers erfarenheter och upplevelser utifrån två grundläggande frågor. Den ena handlar om tillhörighet och undersöker om varje elev på en skola kan nämna två vuxna som tror att eleven kommer att lyckas i livet, och om ja, hur vet eleven att det är så? Den andra delen gäller lärandet: att man frågar elever vad de lär sig inom ett specifikt område och varför detta är viktigt. Forskning inom kognition och socioemotionellt lärande visar nämligen att dessa två frågor – enkla som de är – räcker långt för de lärare och rektorer som bättre vill förstå elevers känsla av tillhörighet, mening och aktörskap, tre dimensioner som är grundläggande för den som lär.

Efter skanningfasen är man redo att gå vidare till spiralens övriga steg: fokusera, undersöka antaganden, lära nytt, agera och följa upp.

– Men det är sällan en linjär process, många gånger kan du behöva gå tillbaka och till exempel skanna på nytt. Därav liknelsen vid en spiral, påpekar Ingela.

Både Lillemor och Ingela ser ett växande intresse i Sveriges skolor för Halberts och Kasers forskning.

– Jag tror att närheten till Timperley är en viktig faktor och det svenska intresset för elevdelaktighet, säger Ingela och tillägger:

– Samtidigt är det något nytt. Elevdelaktighet på riktigt.

Bilden ovan från vänster: Lillemor Rehnberg, Judy Halbert, Ingela Netz och Linda Kaser.

Under Nordiska Skolledarkongressen 2024 kan du lyssna till Halbert och Kaser när de presenterar sitt ramverk och ta del av erfarenheter av att använda spiralen i den svenska praktiken.

Läs mer om nätverket Spiral of Inquiry Sverige: spiralofinquiry-sverige.se »

Håll dig uppdaterad om Nordiska Skolledarkongressen

Prenumerera på vårt nyhetsbrev